Villa Marcusson

Måste berätta om den stoooora presenten jag fick i går.
Med den följde en nära döden upplevelse.
Så här gick det till;

Vi kliver upp på morgonen.
Det är jag och lillhönan hemmavid.
Lilla bubbas är också hemma förstås, men han har varit ute under natten.
Öppnar dörren till uteplatsen för att släppa in honom.
Han är jättegosig och vi går tillbaka till sängen en stund alla tre och gosar lite.
(Lilla Bubbas eller Comviq är katten, inte mannen)
Efter en stund kliver vi upp och Lydia går ut till Greta (kaninen) för att ge henne mat.
Hon hinner inte långt förrän jag hör ett avgrundsskrik - MAAAMMMMAAA KOM HIT!
Rusar ut i 180 och tror att hon rammlat, håller på att springa över det värsta as till råtta 
jag sett. FYYY FASEN! Mår illa bara av att tänka på den. 
MED KROPP OCH SVANS VAR DEN CIRKA 40 CM LÅNG!!!
Ljusbrun och en äcklig beige svans!!
Runt mina ben stryker nu lilla Bubbas och tittar på mig med sina fina ögon.
"Titta vilken fin present jag tagit hem till dig"
Jag brukar inte vara bangen att ta bort råttor,  men här gick gränsen!
Vilket monster!
Vi går över till grannen Tage som får rädda oss.
Han är 75 år och hade aldrig heller sett ett sån stor råtta!

Å jag mår pyton, tänk vad vi hade gosat....
Fy va äckligt. Finns det en här omkring så finns det väl flera...



Det var säkert ganska jobbigt att jaga fatt på en sån stor råtta..
Så här tillbringades hela dagen  zzzzzzz trött...



Jag som inte trodde att min prins jagade så mycket.
Under dom år vi haft honom så har han bara kommit hem med ett byte två gånger.
Då har det varit små skogsmöss, alltså inga monster.
Ååå, vad jobbigt, nu har jag hamnat i en kris...